FÖR DEN SOM UNDRAR SÅ KÄNNER JAG MEJ MENTALT STÖRD!
Jag har nog nåt drabbats av en allvarlig sjukdom som tar sej ann hjärncellerna först o sen sprider sej i kroppen o lämnar mej att dö en smärtsam död.
Eller så slog jag i huvet riktigt hårt i djävulskforsen igår på badhuset.
Eller så har jag ätit nåt ytterst olämpligt.
Jag saknar nämligen matte, engelska, svenska, historia, allt!
Jag saknar att få kämpa lite för att lära mej nåt - det enda jag behöver lära mej nu är vart alla nya filmer står o det känns ju väldigt viktigt i det verkliga livet, riktigt allmänbildande!
Jag saknar att klura med nåt matte tal o efter åtskilliga timmar komma på en lösning - nu räknar jag plus o minus, mestadels med datorns hjälp, och räknar från 1 till 10 för egen maskin, jag är ju rena rama rainman!
Jag saknar att ha prov och vara piss nervös o sen märka att jag faktiskt kunde massor.
Jag känner mej med andra ord understimulerad, popcorn o Harry Potter känns inte som höjden av hjärngympa och att be om 39, 69 eller 99 kronor hela dagarna är inte det minsta utmanande.
Jag längtar alltså tillbaka till min gymnasietid, eller snarare jag längtar framåt till min högskoletid.
Nu håller jag tummarna för att herr Majonen är den enda av mina gamla lärare som läser min blogg så att jag inte behöver äta upp det här för många ggr - jag vill ju inte ge dom för mkt att hånskratta åt.
Eller så slog jag i huvet riktigt hårt i djävulskforsen igår på badhuset.
Eller så har jag ätit nåt ytterst olämpligt.
Jag saknar nämligen matte, engelska, svenska, historia, allt!
Jag saknar att få kämpa lite för att lära mej nåt - det enda jag behöver lära mej nu är vart alla nya filmer står o det känns ju väldigt viktigt i det verkliga livet, riktigt allmänbildande!
Jag saknar att klura med nåt matte tal o efter åtskilliga timmar komma på en lösning - nu räknar jag plus o minus, mestadels med datorns hjälp, och räknar från 1 till 10 för egen maskin, jag är ju rena rama rainman!
Jag saknar att ha prov och vara piss nervös o sen märka att jag faktiskt kunde massor.
Jag känner mej med andra ord understimulerad, popcorn o Harry Potter känns inte som höjden av hjärngympa och att be om 39, 69 eller 99 kronor hela dagarna är inte det minsta utmanande.
Jag längtar alltså tillbaka till min gymnasietid, eller snarare jag längtar framåt till min högskoletid.
Nu håller jag tummarna för att herr Majonen är den enda av mina gamla lärare som läser min blogg så att jag inte behöver äta upp det här för många ggr - jag vill ju inte ge dom för mkt att hånskratta åt.
Kommentarer
Trackback
