Jag trodde fel...
...och jag hoppades helt i onödan.
MålarJohannes har inte ens börjat tapetsera i våra rum så det blir till att sova i vardagsrummet en natt till, minst.
Jag ska stå o hota honom imorn om han inte jobbar så snabbt som jag tycker.
Jag blåvägrar nämligen att sova i vardagsrummet med Hanna o Nicke.
Absolut vägrar!!
För en gångsskull är det faktiskt endel folk som har varit o hyrt film här idag, o dom har köpt massa godis också!
Annars brukar det vara jätte dött på mitt jobb en helt vanlig onsdag.
Men jag tackar o bockar för allt sällskap jag får även om det bara är några minutrar i taget av prat med kryckhoppande nästintill invalider, ensamma gubbar o tanter och kaxiga ungdomar.
Men som sagt jag tar vad jag får eftersom min kära sjukling till pojkvän är hemma från jobbet o snorar o absolut vägrar ge mej nån som helst underhållning via sms som han brukar.
Jag gjorde kraftiga protester mot hans ickeunderhållning
"Hörru, bara för att man är hemma o är lite krasslig (eller mkt krasslig om du hellre vill det) så betyder inte det att man får totaldissa sin flickvän. Det är helt enkelt aldrig okej att välja datorn framför flickvännen! Så för att du ska lära dej en läxa tänker ingen mindre än jag sms-bomba dej (nu borde benen darra av rädsla moahaha)"
"Smsbomb part 1
SLUTA SPELA DATOR!!"
"För att älska din flcikvän så är du förvånansvärt lugn när hon går en smärtsam död tillmötes o drunknar i tråkhavet"
"Idag den 28/11 har Linn van Keppel sakta lämnat oss på jorden i stor sorg. R.I.P"
Tillslut fick jag ett svar
"Sluta nu så tråkigt kan du inte ha älskling"
A men du tack för stödet.
nu ska jag gå o äta makaroner, dom ger en redig underhållning vill jag lova!
