Linn van Keppel

När vi bodde i Linköping hade vi en ganska fantastisk lägenhet.
Den hade världens bästa planlösning och den var perfekt på alla vis utom två - den hade väldigt fult golv samt att den skapade en radioskugga.

Signalen från routern gick inte genom väggarna in till sovrummet så vi fick surfa i vardagsrummet för att inte få känslan av att kliva tillbaka till början på 2000-talet.

Prata i telefon gick inte hller så bra.
Viktiga samtal ringdes helst utomhus eller nära ett fönster.

Vid ett tillfälle kombinerade Johannes de båda och hängde ut genom fönstret för att kunna prata utan störningar.
Risken var ju överhängande att samtalet skulle brytas om han skulle gå genom lägenheten för att komma ut...