Linn van Keppel

Mitt nyår firades i Haparanda, Norrbotten, på gränsen till Finland.
Väldigt exotiskt, väldigt kallt och väldigt roligt!

Jag och Johannes skulle fira dagen med ett gäng av hans kompisar, bastu stod på schemat men den bastu vi skulle till var fullbokad (oväntat? Inte direkt...) så vi sov istället.
Efter två obligatoriska klädkriser (en mindre för mej och en större för Johannes) begav vi oss hem till Teemu för middag och öppen bar a.k.a öppet kylskåp.
Vi lyckades komma i lagom tid för att få maten färdigserverad och jag måste säga att grabbarna hade skött sej bra!

Fler folk anlände och lagom när lägenheten började bli överfull med folk så bestämde sej nästan hela skaran för att tolvslaget skulle spendeas inne på krogen eller i kön till krogen.
Jag vägrade och så var vi bara några stycken kvar, med skumpan - perfekt!

Det sköts lite raketer av grannarna, jag fick pussas på tolvslaget med min stora kärlek och kvällen var so far perfekt.
Taxi till krogen där vi stötte på massa löst folk i varierande skick.
Till vår stora besvikelse hade max inte nattöppet och Shell var överbefolkat så efter 3 åkte vi tillbaka hem till Teemu för efterfest med vitlöksbröd.
Aldrig för har vitlöksbröd smakat så gott utan beanaisesås som då!

Vid 6 la jag huvudet på kudden och 06,00,03 sov jag som en stock.
Det var en helt underbar nyårsafton och jag träffade så många nya härliga människor.
Bäst av allt var såklart 12-slagspussen, den slår allt!

Johannes har tagit med sej halva syskonskaran till bastun.
Jag vägrade vänligt men bestämt att följa med in i värmen, dvs jag satte mej i sängen med armarna i kors, plutade med underläppen och skrek "NEEEEEEJ JAG VILL INTE!!!"

Ja iaf, efter två dagar hos farmor tog jag ett 2 minuter (WOW!) försenat tåg till Arlanda för att flyga till Luleå.
Meningen var att Johannes skulle komma och hämta mej men bilen mår inte prima så planen ändrades och jag skulle istället ta bussen från Luleå till Haparanda.

Tågresan gick förvånansvärt bra och vi var framme innan tidtabellen.
Sen blev flyget försenat 30 minuter.
30 minuter blev tillslut 45 minuter och när vi kom fram till Luleå hade flygbussen till stora busshållsplatsen redan gått.
Nästa flygbuss skulle komma 1 timme och 20 minuter senare och då skulle jag med all säkerhet missa bussen till Haparanda.

Eftersom jag hade försökt mej på att jaga flygbuss istället fr att hoppa rätt in i en taxi så var så klart alla slut.
En chaufför letade efter sin snubbe som hade förbokat 1 av 4 platser i den taxin, jag kopplade på tjatgenen och tillslut fick jag åka med.
Hann med bussen och efter 2½ timme kom jag fram till Haparanda, trött som ett svin, förkyld som tusan och grymt glad över att vara tillbaka.

På tisdag åker jag hem igen.
Jippi.

Jag har varit en vecka i Haparanda.
18 timmars bilfärd upp i snökaos och 17 timmar hem igen i ett lite mindre snökaos.

Vi har firat jul på finskt vis, fått paket av tomten, ätit tonvis med mat, upplevt att det är skymning när man vaknar vid lunchtid och umgåtts en hel massa.
Riktigt mysigt har det varit och extra mysigt att få vara med Johannes på julafton.

Inatt kom vi hem och nu har jag packat om väskan och ska snart åka till farmor.
Hos farmor blir jag kvar tills på torsdag, då tar jag tåget till arlanda och sedan flyget vidare till Luleå och bil tillbaka till Haparanda.

Nu sticker jag till tågstationen och hoppas att jag får åka på utsatt tid!

Igår var det snöstorm i Linköping.
Hela vägen till jobbet pulsade jag på oplogade cykelbanor och inte nog med att det tar en mindre evighet - man blir skitvarm om kroppen och dyngsur om fötterna (när snön som trillat in i stövlarna smälter).
Förutom problemen med att snabbt ta sej från plats A till B så är det helt underbart, som jag älskar vintern!

När jag hade jobbat hela dagen och kom hem så väntade en nystädad lägenhet full med tända ljus, ett bubbelbad och en Johannes i full färd med att laga middag.
Medan jag läste bok i badet fixade han räkfrossa och sen satt vi och myste i soffan, åt räkor tills det kom ut ur öronen och tittade på Dagboken.

På natten innan vi skulle gå och lägga oss åt vi av vår saffranskladdkaka och hade glöggrädde till.
En oslagbar kombination!

Det är sådana dagar som man kanske inte alltid kommer ihåg men som gör att vardagen blir så fruktansvärt underbar.

Som jag älskar dej! <3

Jag är fortfarande i Haparanda, Johannes ligger och sover och jag har suttit och tittat på klockan var femte minut.
Jag får minsann inte väcka en sekund innan 12...

I tisdags var vi i Luleå och träffade min Nikolina.
Underbart att se en av mina tjejer igen efter några månader!

Dagarna här uppe flyger fram och nu är det bara 2 hela dagar kvar innan jag lämnar norrbotten och sticker söderut till Stockholm.
På måndag börjar jag skolan i huvudstaden så självklart ska det bli grymt kul att åka dit men jag har ändå ångest.
Då väntar några veckor till av konstant saknande, säga godnatt på telefon och vakna själv i lägenheten mitt i natten.
Ogillar mest av allt!
Jag ignorerar det i två dagar till!

Det har bloggats dåligt under de senaste dagarna men jag har faktiskt en bra ursäkt - jag är i Haparanda hos Johannes!
Kom hit sent i fredagskväll så sen dess har vi agerat megajobbigt par och tagit igen 2 veckors pussar.

Här i norr var det 2,9 grader igårnatt och dagstemperaturen ligger på friska 12 grader ungefär.
Det är med andra ord höst och när jag glömmer bort att ta på mej jackan så blir det till att hacka tänder.
Norrbottningarna själva försöker spela coola och går ut i t-shirt trots att det är svinkallt och solen inte ens är framme. "Det är ju inte ens kallt" och "Hah jacka behövs inte" har jag redan hört många gånger.

Ikväll ska vi laga lyxmiddag, valet står mellan bullens pilsnerkorv och blodpudding.
Najs!

Vi höll oss till planen, vi åkte från Happis innan 10 och vi kom hem till Linkan innan 12.
På 130 mil och 14 timmar gjorde vi av med 8 liter spolarvätska, 3 Ramlösa flaskor och ett mål mat.
Inte illa pinkat ens med spolarvätskan med tanke på att det regnade insekter (bokstavligttalat).

Dagen idag har spenderats i nya lyan och på IKEA.
Tyvärr är mitt nya badrum en betongklump så jag får vänta ett tag med att flytta in.
Nya glas, vinglas, ett sommartäcke och en vitlökspress har jag iaf införskaffat i.
Nån som kan ge förslag på en middag med de ingridienserna?

Imorgon ska vi upp halv 7, senast 10 ska vi vara på rull.
4 veckor i Haparanda har alltså tagit slut och fort har det gått.
För fort!

Jag hade tänkt sluta tjata om att jag har lite småångest för att åka hem men det går fasen inte.
Haparanda jag kommer sakna er!
Än så länge har jag tyckt om all konstig mat jag fått prova på, jag har haft roligt vad vi än har gjort och jag har älskat alla jag träffat.
Förhoppningsvis blir det ett Linköpingsbesök för Happisborna i sommar, jäklar att Linkan ska visa hur man gör det!

Nu ska jag återgå till att packa allt.
Vi hörs när jag är i säkert förvar i Linköping...

Hej!

Jag får börja med att be om ursäkt, har man en blogg och vanligtvis bloggar flera gånger dagligen så ska man fasen hålla sej till det!
Förstår helt och hållet er frustration över att dagens höjdpunkter har uteblivit den senaste tiden.
Sorry!

Här i Haparanda är det iaf sol och vi har ätit middag.
Idag var det vi som stog för maten och det blev grillad kyckling och haluomiost med klyftpotatis, sallad och tzatziki.
Kan inte bli så mkt bättre om jag får säga det själv!

Idag kan det vara så att jag har fått mitt första myggbett sedan vi åkte hit den 18e maj.
Hade dessa veckor förflutit som den tid jag spenderat i Jämtland under mitt liv så borde jag ha haft flera psykbryt och förbrukat ett par tuber kortisonkräm för att få stopp på kliande.
Mina ben brukar vara mer myggbett än frisk hud.
Myggen i Happis måste gilla mej!

Imorgon vankas det utgång här igen, sista för den här gången och det känns vansinnigt deprimerande.
Snart är det slut på att det är ljust när man än tittar ut, på att se ut som ett frågetecken när random människor börjar prata med en på finska, testa konstig (finsk) mat (har ni någonsin hört om kaffeost?) och köra raggarrundor genom stan med musiken på högsta volym.
Fasen va jag kommer sakna allt och fasen va jag kommer sakna alla!

Ni där hemma, kan ni ha lite överseende med mej när jag säger att vi ska fara istället för åka, att jag inte ids istället för orkar och jo istället för ja?

Vi har en slappardag i sängen idag.
Rätt mysigt faktiskt men ack så kallt om fötterna!
För ett tag sedan gick jag in till Heidis familj och snodde ett par raggsockor i storlek brontobiff.
Nu har jag strumpor, raggsockar och täcke och ändå är mina tår som is.

Dessutom är jag sugen på pizza. Lyckat!

Här uppe i Haparanda har jag sån vansinnig energi.
Jag vill göra saker hela tiden.
Jag behöver inte sova 10 timmar per natt.
Jag orkar gå ut nykter och jag börjar inte tjura när jag blir lite trött - jag bara kör på!

Vad denna överskottsenergi och rastlöshet beror på det vet jag inte men låt mej för tusan behålla den, iaf under resten av sommaren.
Nu ska vi strax sova.
Det här var vår sova-tidigt-så-att-vi-kommer-upp-tidigt-imorgon-kväll.
Känns som att vi lyckats med tanke på att klockan är 1!

Idag har jag och Lii gjort Haparanda/Tornio.

Vi hade varit inne i en affär och handlat och direkt när vi satte oss i bilen så kom jag på att jag glömt köpa mascara.
Jag springer in igen och Lii väntar i bilen.
Handlar det jag ska och springer ut igen, rycker upp bildörren (som är ovanligt tung) och ska precis sätta mej när en stor tjock gubbe börjar prata med mej på finska.

Livrädd flyger jag ur bilen, ber om ursäkt och ser att Lii sitter dubbelvikt av skratt i bilen framför.
Hon hade då kört fram bilen ett par meter för att vi lättare skulle kunna köra ut på vägen och en nästan likdan bil hade parkerat bakom - det fattade inte jag.

Jag bjuder helt enkelt på den!

Idag är det halv storm här i Norrbotten.
Jag och Lii ska ta oss till gränsen och shoppa, bara vi två.
Ett par timmar för oss assistenter när lilla Heidi får vara ifred.

Nu har vi varit här uppe drygt halva tiden.
Det är fortfarande nästan två veckor kvar men jag börjar redan få lite småångest.
Har det så jäkla bra här och har träffat så många underbara människor.

Man åker hit, träffar nya människor som man lär känna och tycka om hur mkt som helst.
Sen ska man åka hem och det är inte längre en självklarhet att umgås.
Det känns inte som att jag är, och jag är inte, här enbart som Heidis assistent.
Jag åkte hit med en av mina bästa vänner och hennes vänner känns nu även som mina.
Och så ska man åka hem ja...

Surt.

Igår testade jag nördsporten of them all - golf!
För ca 10 år sedan testade jag golf när jag var på Stadium Sportscamp, det gick så dåligt det kunde gå.
Vi stog på en kulle och skulle slå mot stora nätkorgar ett par meter bort, nästan alla träffade nån gång utom jag, mina bollar rullade ner för kullen.

Men igår hade jag med mej J som privattränare och det gick riktigt bra!
Jag kunde slå 75 meter och jag var inte allt för dålig när vi gick banan.
När jag på SMS berättade för mamma att jag varit på golfbanan fick jag tillbaka "Oj! Hur gick det? Var det roligt? Snälla säg nej..."
Men det var faktiskt kul!
Att det var helt underbart vackert runtomkring golfbanan och att solen sken gjorde inte det hela sämre direkt.

Får se om jag får följa med nån mer gång innan vi åker hem, isf ska jag slå till 100 meter och träffa korgarna två gånger på 20 bollar. Det är tydligen det som krävs för grönt kort.

Rak i ryggen, ut med rumpan, felx (??) i knäna, tårna i vinkel dit man ska slå, en arm rak och blicken på bollen.
Ni ser ju hur töntig man ser ut!

I tisdags den 18e åkte vi till Haparanda, jag,  Lii och Heidi.
Det tar en evighet att åka dit upp så vi stannade på vägen och kollade på utsikten. Många gånger.
En evighet kan i det här fallet även skrivas som dryga 14 timmar och vi är skapligt stolta över den tiden.
Inte illa på 130 mil!

Dagen efter (19e) åkte vi till Kalix och fixade frillan, allihopa.
Heidi färgade och klippte medans jag och Lii bara kapade det en bit.
Här skulle jag lätt kunna lägga ut en kärleksförklaring till Heidis frisör E. Om ni ska till Kalix och behöver fixa barret så säg till, jag ger er adressen till stället where the magic happens!

På torsdagen (20e) tog vi en promenad till Finland och Heidis skomakare, han är as ball och väldigt trött på oss i skrivande stund. På vägen hem stannade vi på IKEA och käkade mjukglass. 5 pix för en glass och IKEA hade varit snälla och ställt ut sina trädgårdsstolar i inte alls marknadsföringssyfte. Perfekt när solen skiner!

På kvällen åkte vi till Kukkolaforsen, vattnet var jätte högt och det är riktigt befriande att stå och titta på vågorna och inte höra ens vad man själv tänker. När det ändå var så högt vatten så bestämde vi oss för att åka till Matkakoski i Finland. Det är, precis som Kukkolaforsen, en fors fast inte lika lång. När vi kom dit efter att ha kört en timme för långt så höll solen på att gå ner. Bild 3 gör inte verkligheten rättvisa, det var som ett paradis, helt underbart vackert!

Väl hemma igen grillade vi till middag. Jag och Lii råkade ta fiskgallret till köttet och tvärtom, inte populärt men vi lärde oss till nästa gång iaf...

 

På söndagen (23e) var det konfirmation för Heidis lillebror S.
Om man ignorerar paraplyerna så kan man nästan tro att det var fint väder. Nästan...
Det var iaf uppehåll medan vi stog ute och tog kort, konfirmanderna såg precis så töntiga och söta ut i sina kåpor som dom ska göra och alla andra var precis så fina som dom ska vara.
Heidis mamma hade gjort smörgåstårta och en jättestor jordgubbstårta. Värsta mästerkocken!
Hur bra är det inte med rester till frukost dagen efter? Så jävla bra!

Hemma hos Heidis storebrorsbarn (Heidis guddotter) hittade jag en liten irriterande kille med en leksak som såg ut att vara hämtad från mammas barndomstid (förlåt för den, kanske ett slag under bältet men du får leva med det. Jag vet att du älskar mej ändå!). Det var ett trähandtag med olika stora urgröpningar på sidorna och en träboll fäst i ett snöre. Bollen skulle man snärta upp med snöret och sedan få den att landa i en av urgröpningarna. Vansinnigt roligt och jag bara måste ha en! Så fort jag hinner förbi Barnenshus är det turnering - Liten irriterande kille vs mej vs J. It's on!

 

När onsdagen (26e) kom var vi bra taggade för utgång i Finland. Det visade sej dock att vi var de enda som planerat utgång så när vi tittat in på två helt tomma dansgolv så åkte vi hem och festade där med J, M och T.

Mamma, mormor och pappa; härifrån och till nästa bild läser ni på egen risk!

Jag lärde Haparandaborna hur man spelar Fuck the dealer, en helt klart blivande klassiker för dom också, Linkan visar hur man gör det! Tror att jag hade gjort mina BBTYM tjejer hyffsat nöjda... Vid 9 på morgonen somnade jag och Heidi efter en ruskigt rolig kväll och natt.

 

I fredags var det kubbfight vid stranden. Killarna vann på något mystiskt vis över tjejerna trots att vi ledde under nästan hela matchen. Vi skulle ha tagit med oss två kameror för att ha en hos varje lag och få så mkt bilder som möjligt, det gick sådär. Lii glömde sin kamera hemma och när jag väl kom ihåg att jag hade min med mej så hann jag ta ett kort innan den dog - ett kort då vi håller på att packa ihop.
Det är iaf en rematch på den snart!




I lördags var det fest igen och denna gång på rätt sida om den svenska gränsen. Mamma, pappa och mormor; Det här behöver ni inte heller läsa om ni inte vill, hoppa till nästa stycke! Förfesten var hos oss och när M, J, R och J kom så fylldes kylskåpet till bredden av dryck med betydligt högre alkoholhalt än lättmjölk. Ölspel är ju mer eller mindre obligatoriskt på varje förfest och vi fick tillslut döpa om Fuck the dealer till Fuck J. Om det här hade varit Facebook så hade jag gillat nu! Jag är stolt över Haparanda som lär sej så snabbt!

Heidi hotade med att vi inte skulle komma in om vi gjorde som i Linköping och gick ut vid 1 så vid halv 12 fick jag, eftersom jag jobbade och var nykter, köra hela ligan till Asplövens sportbar. För mej var det andra gången där, jag har ju gjort Happis osäkert en gång tidigare i år, och denna gång var det inte alls mycket folk. Lite folk betyder dock att Heidi slår klackarna i taket och sånt är såklart kul! Var mkt roligare att gå ut nykter än jag trodde, Haparanda leverarar och man kan inte ha tråkigt med det här gänget!


Söndagen spenderades på segaste vis i sängen med diverse snackspåsar och drickaflaskor som sällskap förutom mina två vapendragare.
Nu har hela måndagen tagit slut och vi har inte tagit en enda visbar bild sedan i lördags vid 02.
Det kan med andra ord vara lämpligt att jag slutar här och återgår till det vi gör bäst - råchillar!

Vi har hunnit med en hel del sedan jag printade nåt i den här bloggen.
I fredags spelade vi kubb, i lördags for vi ut och igår hade vi soffmys med film och på kvällen tog jag och Lii en promenad helt utan att gå vilse.

Idag ska vi ta oss till skomakaren, troligtvis inte per fot (det började precis åska) och sen får vi se till att hitta på nånting innan jag och Lii kreverar av rastlöshet.

Nu; DUSCHA!

Det blev inte riktigt som vi tänkt oss igår.
Jag förväntade mej att fullspäckat dansgolv, drag och ett jäkla liv på stan.
Det var stendött!
Istället för att gå hem och sova så gjorde vi en hemmafest som fortsatte till 8 imorse.
Nu är man skapligt seg och strax ska Lii och jag försöka få igång en film.

För ett tag sedan kom T med hasselnötsmunkar från Arnolds.
Livet är bra underbart här i norr!

Vi är nu redo att skaka rumpa i Finland. Första gången för både mej och Lii om man inte räknar skakande på båt.
Kul ska det iaf bli och om jag inte lär mej dricka öl ikväll så lär jag mej aldrig för ölen kommer aldrig bli billigare!

För tillfället är vårat största problem om Lii ska köra eller om vi ska ta taxi.
Det är typ det största beslut vi varit tvugna att ta sedan vi kom hit.
Att vi gillar att ha det så ett par veckor!

Nu kickar vi igång med Italo Brothers. Ses i dimman!

Vi ska strax till Finland, ett besök hos skomakaren väntar och sedan Gränsen shoppingcentrumet.
Ikväll är det 1 euros öl på nåt uteställe, i Finland såklart.

Vi hörs sen!

Vi har fullt upp här i Happis, så fullt upp att jag inte hinner, orkar eller vill blogga.
Men jag lever, vi lever faktiskt allihopa och tur är väl det.

Igår var det konfirmation för H's lillebror.
Först det obligatoriska besöket i kyrkan och sen fika och mat med alla släktingar.
Lii och jag försökte desperat få alla att prata svenska och vi lyckades till viss del.
Vår finska har dock inte utvecklats så mkt, Heidi ska skriva en liten ordlista för det är svårt att komma ihåg alla ord vill jag lova!
Det roliga är att man iaf förstår vissa ord, ni anar inte lyckan när jag fattade att prästen i kyrkan sa "bra".

Just nu sitter jag bänkad vid köksbordet och väntar på att klockan ska bli kvart över 3.
Då ska jag göra ett prov för en KY-utbildning och nervositeten är stor!

Återkommer när jag provat färdigt!